zupersizegirl

Don't make me laugh, cause I'll have to fake it.

jag ORKAR INTE, jag orkar verkligen inte. Jag förstår mig inte på mig själv.. varför gör jag såhär mot mig själv VARFÖR. jag börjar få pryskiska problem snart... tiden går och maten, tankarna och fettet finns kvar..

Jag säger det varje gng och varje gång sviker jag mig själv. Sluta ät, sluta ät, sluta ät. Jag tänker på det hela tiden även äter jag? och ger mig själv ännu mer ångest? varför gör jag såhär. varför...

Vägde mig i tisdags förra veckan (snälla döm mig inte jag vet att det är äckligt, de tär vidrigt och jag skäms som ett djur). Jag vägde då:

176 cm : 74,8 kg
Ska försöka ta mig och väga mig imorgon uppdaterar då. LOVAR.

siffran sitter i mitt huvud hela tiden. jag kan inte få bort den, kan inte ställa mig i duschen och spola ner skammen i avloppet. jag mår inte bra. Har "fuskfastat" hela veckan förutom de senaste 2 dagarna. Har inte ätit alls nästa, någon frukt här och där. har försökt spy. men inte lyckats (imorgon ska jag ut på krogen och dricka, sen ska jag spy. bara för att känna känslan av att kunna bli tom).

Har träffat en kille. vi kallar honom "han". Han ber mig äta, varför? ser han inte att jag är fet? varför går han och låtsas som ingenting, låtsas som att han bryr sig om mig fast han inte gör det, jag vet att han inte vill ha mig på riktigt. de e bara sex med en gnutta känslor i. Men jag dömer honom inte, hur skulle han kunna vilja ha mig på riktigt, han måste skämmas över mig.

Jag vill ge honom mat hela tiden vill att han ska äta. men varför ska han se på mig när jag äter, ser han inte att jag skäms? Så fort jag tar en tugga av maten så känns det som att alla i hela världen ser mig och att jag väger 1000 kilo att de sitter och dömer det enda de gör, man ser att de äcklas..

ser den feta misslyckade personen stoppa in mat i munnen VARFÖR??!!! Jag stoppar maten i munnen det måste vara äckligt att ens se mig tugga, förstår han inte att varje tugga jag tar gör mig fetare.. varför är han så dum.

Han säger men -"men gumman, du måste ju äta" . -"Jag åt igår". -"det hjälper väl inte idag du måste äta"... varför förstår han inte varför låtsas han som ingenting.

Vi har inte träffats så länge direkt så vill inte berätta att jag haft ätstörningar sen jg var 10 och det är 10 år nu.... men jag vill inte skämmas. Jag ber honom alltid komma hem till mig sent på kvällen för att slippa äta med honom... på morgonen säger jag att jag itne är hungrig, och säger att jag äter i skolan, eller på vägen till jobbet.. jag vill inte ljuga. jag vill itne att jag ska finnas, att han inte ska finnas... jag vill bara försvinna, att ingen ska se mig..

Nu blev det väldigt långt. finns det någon vänlig själ som orkar ge en kommentar på detta så skulle jag verkligen uppskatta det. jag är i min värsta svacka i hela mitt liv.. har sagt det förut men nu är det verkligen på riktigt, jag är inne på sista versen.